Betyg på betyg
Redaktionellt Ändå investerar folkpartiet och moderaterna mängder av politiskt och ideologiskt kapital i att förstärka betygens roll i grundskolan. De ska ges tidigare, i flera steg och som i Stockholm och Malmö inte bara sortera till gymnasieskolans olika program utan också till de mest åtråvärda skolorna. I moderatstyrda kommuner som Täby och Nacka obstruerar man öppet mot betygsfriheten före åttan genom att ge skolorna order om att dela ut omdömen som är förvillande lika rena ämnesbetyg. Argumenten är klena. Mest handlar det om att eftersom betyg mäter kunskaper är betygskritikerna emot kunskap, och eftersom betygen informerar är motståndarna emot information. Förmodligen är folkpartiets engagemang främst ett utslag av populism inför risken att åka ur riksdagen. För särskilt liberalt är det inte att disciplinera, likrikta och sortera med betyg. För moderaterna är det ett axiom att betygen skapar ordning och reda, fast det lika gärna kan vara tvärtom. I alla fall säjer det just inte mer än att betyg behövs i en betygsskola. Vi är alla präglade av att ha gått i en betygsskola och har svårt att tänka oss hur en betygsfri skola skulle se ut och fungera. Kan vi lita till nyfikenhet och kunskapstörst som drivkrafter hos eleverna och till förmågan hos lärarna att få kunskaper och färdigheter att framstå som meningsfulla i alla lägen? Vilka förändringar skulle behövas i skolans självförståelse, vilka positiva möjligheter skulle öppnas för en medborgerlig bildningsskola? Bara praktik kan ge svaren. Flera kommuner har förgäves sökt dispens för betygen i grundskolan under 90-talet för att få de svaren. Skolkommittén (SOU 1997:21) ville lika förgäves låta ett antal kommuner på försök slopa de graderade betygen. Nu senast föreslog Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd betygsfritt urval till gymnasiet. Men som det uttrycks i en av artiklarna i detta nummer, vilken skolminister skulle våga avskaffa betygen -- eller ens initiera en förutsättningslös diskussion om den betygsfria skolan? /Redaktionen _______________ Innehåll Hans Ekbrand – Vändningar i betygsdebatten – en bakgrund till dagens betygssystem Ida Måwe – Våga slopa betygen Göran Folin – Betygen i praktiken och i politiken Ingemar Emanuelsson – Är det normalt att vara godkänd? Jörgen Tholin – Konsten att skriva obegripliga betygskriterier Lars Lustig – Att spela hasard med livschanserna Emma Rygielski – Betygens makt Inger Nordheden – Tillbaka till ruta ett Henry Egidius – Istället för betyg André de Jonge – Läsårsbrev i Waldorfskolan Georg Karlsson – Studieomdöme mellan idealitet och pragmatism Lennart Josefsson – Portfolio – en röd tråd i skolarbetet Lennart Abrahamsson – Att bedöma eller missbedöma Per Andersson – Disciplinerande bedömningar Per Acke Orstadius – Betygen – den auktoritära skolans grundbult
|
|