Frihet, jämlikhet, utanförskap
Redaktionellt I Sverige har vart femte barn en eller två föräldrar som är födda i ett annat land. Det nya landet ingav alla dessa familjer hopp om ett liv i frihet och lika värde. För många blev verkligheten en annan. En stor andel av de nya medborgarna bor i segregerade förorter, där deras barn riskerar att växa upp i ett ingenmansland mellan familjen och samhället. För många föräldrar har livet i exil inneburit stora kliv neråt på den sociala stegen. De hoppas därför att deras barn ska lyckas bättre - och det är skolan som är nyckeln till framgång. Men forskning visar att minoritetseleverna möter en rad hinder i den svenska skolan, ofta outtalade och omedvetna, som lär dem att de är mindre dugliga för teoretiska ämnen. "Min lärare säger att man ska skriva från vänster till höger och att språk som skriver från höger till vänster skriver från fel håll," sade sonen till en av de medverkande i KRUT, en dag när han kom hem från skolan. En färsk rapport från Stockholm visar att klyftorna mellan rika och fattiga områden ökar. Ändå fortsätter massmedia att förklara ungdomsbrottslighet i förorterna med kultur och etnicitet. Enligt en nyligen gjord enkät anser en stor majoritet av befolkningen att de nya medborgarnas problem till största delen handlar om språksvårigheter. Dessa båda föreställningar om varför dagens Sverige är ett segregerat samhälle får inte något stöd i KRUT. Föräldrar, lärare och forskare bidrar här till att lyfta fram andra perspektiv och andra förklaringar. Vad betyder till exempel Europas koloniala förflutna för synen i Sverige på människor från tredje världen? Vad betyder motsättningen mellan modernitet och tradition för ungdomars identitetsutveckling? Och är begreppet etnicitet, liksom tidigare teorier om ras, bara ett nytt sätt att upprätta skillnad mellan människor? Vi möter föräldrar från Afrika, Mellanöstern och Latinamerika som berättar om sina erfarenheter av skolan i Sverige. I Sverige bygger lagar, stat och socialförsäkringar på individen. I större delen av världen är det familjen som står för grundtryggheten. Dessa synsätt krockar, till exempel när skolan som myndighet ifrågasätter föräldrarnas auktoritet, ofta på ett för dem oväntat och hotfullt sätt. Vårt syfte med detta temanummer är att försöka komma förbi retoriken om det mångkulturella samhället. Med en miljon nya medborgare gäller det att ompröva vad som ses som det normala. Då måste man släppa det etnocentriska, eurocentriska perspektivet. /Redaktionen _______________ Innehåll 11000 timmar: Lågstadiet Annick Sjögren – Föräldrar på främmande mark Åke Daun – Kan man förstå sin egen kultur? Håkan Thörn – Den andres blick – om globaliseringens kulturer Anna Holmgren – Mina barn är mina dygnet runt – intervju med Ana María och Hector Alvarez, familj från Argentina Ing-Marie Parszyk – Mötets mysterium. Om hur minoritetselever tolkar lärares förhållningssätt 11000 timmar: Mellanstadiet Anna Holmgren – En mamma är alltid en mamma – intervju med Sahra Bargadle från Somalia Ove Sernhede – Vad är etnicitet? Försök till dekonstruktion av ett begrepp med hög akademisk och politisk hipfaktor Anna Holmgren – När familjen ställs mot staten – intervju med Masoud Kamali Anna Holmgren och Saleh Oweini – Med islam som kompass – intervju med Houda och Ibrahim Yakzan från Libanon Jonas Otterbeck – Islam, muslimer och den svenska skolan Anna Holmgren – Tradition och modernitet, inte bara ett iranskt dilemma. Intervju med Hassan Hosseini Annick Sjögren – Skolan – lekpark eller framtidsverkstad? 11000 timmar: Högstadiet och gymnasiet
|
|