Nr 137-138 Klass – Delad skola

Redaktionellt
Under större delen av efterkrigstiden har det varit politisk konsensus om att alla elever ska få lika chanser att utveckla sina färdigheter i skolan. Alla makthavare insåg att det var bra för samhällsutvecklingen. Samtidigt försvann successivt klassbegreppet ur den skolpolitiska debatten.

Under senare år har vi fått uppleva en allmän nedmontering av skolsystemet. Som vanligt sker förändringarna under pompös frihetsflagg. Under parollen ”Alla vill inte bli akademiker” ska eleverna tidigt delas upp i en utbildning mot teoretiska studier, medan en annan grupp ska slussas in mot praktisk utbildning. Valet kommer naturligtvis i de flesta fall att göras per automatik och när den sorteringen väl är gjord är fortsättningen utan återvändo
.

En skola som ger alla möjligheter att utveckla sina talanger har aldrig funnits men det har gjorts försök att skapa en jämlik skola. Nu när klyftorna mellan olika grupper i samhället växer har det blivit viktigt att åter tala om klassdelning i utbildningssystemet. I detta nummer av Krut försöker vi analysera olika aspekter av utbildningen där klassbegreppet har betydelse.

Jämfört med tidigare klassdelad skola har två angränsande begrepp vuxit i betydelse: genus och etnicitet. De försöker vi delvis föra in i resonemangen men vi är samtidigt medvetna om att dessa begrepp skulle behöva större utrymme än de har i detta nummer.

Vi gör en historisk återblick på den förda utbildningspolitiken, med fokus på huvudstråken teoretisk och praktisk utbildning. Vi frågar oss hur en utbildning mot mer praktiska inslag skulle kunna se ut, eller alternativt hur begåvningsreserven kan tas tillvara. Lite perspektiv på den svenska politiken får man genom att försöka jämföra med andra länder. Här blickar vi mot Japan.

Klassklyftorna har alltid funnits inom skolan, men att låtsas att de inte finns är att bädda för framtida konflikter. Så kanske är Bengt Göranssons förslag om en ny skolkommission en bra början?

/Redaktionen

_______________________________________________

Extra

ARTIKLAR I TEMAT:

Carl-Magnus Höglund
Samma drömmar men olika chanser

Siri Reuterstrand
Lättare tala om kön än om klass

Christer Wigerfelt
Invandrarkillen – den nya schablonbilden

Jonas Olofsson
Den gemensamma skolan växer fram

Thomas Hagnefur
Vilka utbildningsbehov har arbetarklassen?

Bernt Gustavsson
Kunskap, bildning och klass

Robert Eriksson, Jan O. Jansson
Finns viljan att tillvarata begåvningsreserven?

Love Kindstrand
Sortering och socialisering i japanska skolor

Christer Wigerfelt
Skolans dolda kraftfält

Bengt Göransson
Hög tid att tillsätta en ny skolkommission

Temafotograf: Maja Kristin Nylander

ÖVRIGA ARTIKLAR:

Conny Lundsten
Kunskap i särskolan och skolan

Esbjörn Larsson
Skolpolitik med en aura av 1800-tal