Klass
Redaktionellt Men det räcker inte att konstatera att klass är bestämmande för hur vi klarar skolan. Skolan har i sig själv en aktiv del i den klassmässiga sorteringen. Den premierar vissa elevers kunskaper och erfarenheter, medan den undertrycker andras. Skolans akademiska traditioner, kultur och miljö är en öppen trygg famn för vissa, medan den är främmande för andra. En av skolans funktioner är att upprätthålla och återskapa klassamhället. Genom en än dold och än öppen sortering bibehålls uppdelningen mellan klasserna. Det ingår i skolans funktion att vissa ska gå vidare till högre akademiska studier och förberedas till ledande positioner inom det privata näringslivet eller det offentligas institutioner, medan andra ska gallras ut eller förberedas inför yrkeslivet. I detta nummer av KRUT granskar vi hur denna sortering går till. Vad är det som gör att elever från arbetarhem inte går vidare till universitet och högskola, inte studerar på de naturvetenskapliga programmen etc. medan överklassens och den kulturella elitens gör det? Vi har valt att ge detta temanummer titeln Klass. Numret handlar om klassmässig och social sortering i dagens skola. Vi har medvetet inte valt begreppet social eller klassmässig snedrekrytering. Med social snedrekrytering brukar man mena att barn från högre samhällsklasser oftare än barn från lägre samhällsklasser tar sig in på teoretiska gymnasieprogram eller högre utbildning. Snedrekrytering är ett alltför snävt och något missvisande begrepp. Den sneda rekryteringen handlar om vem som går vidare uppåt i utbildningshierarkin. Vi vill hellre tala om den sortering som sker i skolan som gör att elever med arbetarbakgrund går anpassade program, icketeoretiska program och alltför ofta gallras ut ur skolan. Vi talar om klassmässig sortering för att betona klassbakgrundens roll. Det finns som sagt ingen viktigare faktor för att bestämma en individs utbildningschanser än föräldrarnas klassbakgrund och studienivå. Vi ser med glädje hur klassbegreppet aktualiserats i den politiska debatten. 1990-talets ökande klassklyftor har återspeglats i en medvetenhet om klassamhällets fortsatta existens i dagens moderna samhälle -- kunskapssamhället, informationssamhället eller vad man än vill kalla det. Samtidigt diskuteras skolans roll idag. Det är nu dags att på allvar diskutera skolan som aktiv part i jämlikhetsarbetet för att bryta ner klassamhället. /Redaktionen _______________ Innehåll Daniel Olsson – Den klassmässiga sorteringen ökar: Bokslut över 1990-talets skola Francisco Contreras – Skapandet av den starkes skola: Systemskifte – individcentrering – valfrihet Malin Beeck – Betygen som klassmärke Cathrine Papanicolaou – Snobbungar och arbetarbarn. Norrköping vs Linköping Hans Ekbrand – En kunskapens imperialism Gunilla Granath – Bland talspråksbarn och skriftspråksbarn. Intervju med Ove Hartzell Jan Anward – Att ha ordet i sin makt Robert Eriksson och Jan O Jonsson – Att ta tillvara begåvningsreserven Göran Cigéhn – Utbildning och klassidentitet Helena Duroj – Etnicitet, klass och multikultur Daniel Olsson – Barnomsorg och klass Sven Eric Reuterberg och Allan Svensson – Köns- och socialgruppsskillnader i matematik. En empirisk studie av elever i den nya grundskolan Lena Malmberg – Nya studiemedlen ett slag mot arbetarklassen Björn Grip – Försvara folkbildningen Emil Lindahl Persson – Att göra det sociala biologiskt. Ett inlägg i debatten kring damp, dyslexi och ADHD
|
|